Regito Research Center on Water and Health

Finjasjön restaureras genom vårdfiske med notdragning hösten 2015 PDF Skriv ut Skicka sidan

Vårdfiske för att förbättra Finjasjön har skett hösten 2015!

På rekommendation av Regito AB och Finjasjögruppen fortsätter Hässleholms kommun nu med vårdfiske i Finjasjön och Humlesjön. Det är de finska fiskeexperterna, fiskekolog Arto Hautala och fiskaren Aulis Kiiskilä, som fångar karpfiskar, främst braxen och mört, genom notdragning från flottar på uppdrag av Tekniska förvaltningen. Läs eller prenumerera här på Twitter så får du rapporter från Finjasjön i din mobil/dator eller kolla fångststatistiken nedan!

Fiske skedde först  i Humlesjön (mellan Röke och Bjärnum) under två dagar, 23–24 oktober och därefter fortsatte fisketeamet i Finjasjön.

Fisket med notdragning skedde dagligen om inte för stark vind satte käppar i hjulen. Normalt kom båten in i hamnen vid Tormestorp vid 10–12-tiden. Därefter gjordes för det mesta ytterligare ett notdrag ofta med avlastning omkring kl. 15–17. Allmänheten var välkommen att studera fångsterna i hamnen. Privatpersoner har kunnat hämta fisk för enskilt bruk. Det var inte tillåtet att ta fisk för försäljning eller servering på restaurang etc.

Cirka 273 000 kg fisk har tagits upp från och med vårdfiskets start i februari 2010 till och med notfisket hösten 2014.

Vi ser nu på olika mätresultat att fisket ger god effekt och att miljön förbättras stadigt i Finjasjön.

Näringsutsläppen av fosfor till Almaån minskar radikalt genom fisket.
Innan kommunen började reduktionsfiska i Finjasjön läckte sedimenten ut ca 5 ton fosfor per år till Almaån.
Med vårdfiske upphör mer eller mindre detta läckage.

FÅNGSTRAPPORTER

OBS!  Fisket är slut för i år! Meddelande om fiskestart 2016 kommer här och på gruppen "finjasjon" på twitter.

151222: Vi önskar alla finjasjöintresserade en God Jul!

151214: 1 notdrag gav 177 kg varav 0 kg mört, 150 kg braxen, 0 kg småabborre, 0 kg gärs, 0 kg sarv, 7 kg karp, 20 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes:  88 st gösar, 77 gäddor, 410 abborrar. En kall natt med -4,5°C förbättrade fångsten något men fisket är nu avslutat för i år.

151213: 1 notdrag gav 5 kg varav 0 kg mört, 2 kg braxen, 0 kg småabborre, 0 kg gärs, 0 kg sarv, 0 kg karp, 3 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes:  0 st gösar, 17 gäddor, 25 abborrar.

151212: 1 notdrag gav 77 kg varav 20 kg mört, 20 kg braxen, 0 kg småabborre, 10 kg gärs, 0 kg sarv, 12 kg karp, 15 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes:  104 st gösar, 66 gäddor, 30 abborrar.

151211: 1 notdrag gav 0 kg.  Ca 100 kg småabborrar släpptes tillbaka  från noten. Rovfiskar räknades och släpptes:  10 st gösar, 25 gäddor, 25 abborrar räknades och släpptes. Vi planerar att avsluta  fisket efter måndag.

151210: 1 notdrag gav endast 8 kg varav 0 kg mört, 4 kg braxen, 0 kg småabborre, 0 kg gärs, 0 kg sarv, 0 kg karp, 4 kg sutare och 0 kg gösyngel. En blandning av 500–700 kg småabborrar och vattenpest fick släppas tillbaka igen från noten. Rovfiskar räknades och släpptes:  4 st gösar, 28 gäddor, 33 abborrar men alla kunde inte räknas då röran i noten släpptes. Vi planerar att avsluta  fisket efter måndag.

151209: 1 notdrag gav endast 6 kg varav 0 kg mört, 4 kg braxen, 0 kg småabborre, 0 kg gärs, 0 kg sarv, 0 kg karp, 2 kg sutare och 0 kg gösyngel. En blandning av 500–700 kg småabborrar och vattenpest fick släppas tillbaka från noten. Rovfiskar räknades och släpptes:  29 st gösar, 18 gäddor, 76 abborrar men alla kunde inte räknas då röran i noten släpptes. Vi planerar att snart bryta fisket för i år. Det är fortfarande för varmt i vattnet för att fisken ska samlas i djuphålorna. Den senaste veckan har vattentemperaturen ökat ca 1,5°C!

151208: 1 notdrag gav 100 kg varav 25 kg mört, 40 kg braxen, 5 kg småabborre, 10 kg gärs, 5 kg sarv, 5 kg karp, 10 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes:  61 st gösar, 24 gäddor, 75 abborrar. Fisken är väldigt utspridd och inga stim observerades varför fångsterna blir små.

151207: 1 notdrag gav endast 30 kg varav 2 kg mört, 28 kg braxen, 0 kg småabborre, 0 kg gärs, 0 kg sarv, 0 kg karp, 0 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes:  1 st gösar, 0 gäddor, 0 abborrar.

Det verkar som att fångsterna har upphört. Intensifierad ekolodning kommer att ske för att se om det blir fiskbart så förvänta inga stora fångster!

151207: Fisket startar igen efter pausen. Vi tror fisket håller på ca en vecka beroende på fångsterna.

Summering: 24 notdrag på 13 dygn har givit 27050 kg upptagen fisk varav 15590 kg mört, 7629 kg braxen, 950 kg småabborre, 280 kg gärs, 1855 kg sarv, 1 kg karp, 745 kg sutare och 0 kg gösyngel.

151106: 2 notdrag gav 1200 + 1000 kg varav 925 kg mört, 1155 kg braxen, 40 kg småabborre, 20 kg gärs, 10 kg sarv, 0 kg karp, 50 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes:  318 st gösar, 313 gäddor, 757 abborrar.

151105: 2 notdrag gav 600 + 1400 kg varav 695 kg mört, 1139 kg braxen, 80 kg småabborre, 25 kg gärs, 5 kg sarv, 1 kg karp, 55 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes:  564 st gösar, 245 gäddor, 846 abborrar.

151104: 2 notdrag gav 750 + 1150 kg varav 940 kg mört, 760 kg braxen, 60 kg småabborre, 25 kg gärs, 45 kg sarv, 0 kg karp, 70 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 442 st gösar, 446 gäddor, 730 abborrar.

151103: 2 notdrag gav 60 + 1800 kg varav 1500 kg mört, 50 kg braxen, 20 kg småabborre, 5 kg gärs, 215 kg sarv, 0 kg karp, 70 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 38 st gösar, 129 gäddor, 385 abborrar. Det första notdraget släpptes tillbaka utan att räknas då det innehöll ca 800 kg abborre, gös och gädda. Endast sutare behölls.

151102: 1 notdrag gav 50 kg varav 0 kg mört, 35 kg braxen, 0 kg småabborre, 0 kg gärs, 0 kg sarv, 0 kg karp, 15 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 23 st gösar, 7 gäddor, 32 abborrar.

151101: 2 notdrag gav 300 + 1100 kg varav 690 kg mört, 539 kg braxen, 90 kg småabborre, 0 kg gärs, 60 kg sarv, 0 kg karp, 21 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 157 st gösar, 156 gäddor, 1005 abborrar.

151031: 2 notdrag gav 1000 + 950 kg varav 1745 kg mört, 0 kg braxen, 150 kg småabborre, 0 kg gärs, 5 kg sarv, 0 kg karp, 30 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 110 st gösar, 216 gäddor, 1035 abborrar.

151030: 1 notdrag gav 3500 kg varav 1400 kg mört, 1050 kg braxen, 55 kg småabborre, 40 kg gärs, 875 kg sarv, 0 kg karp, 80 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 206 st gösar, 79 gäddor, 385 abborrar.

151029: 2 notdrag gav 690 + 2400 kg varav 2900 kg mört, 25 kg braxen, 60 kg småabborre, 20 kg gärs, 15 kg sarv, 0 kg karp, 70 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 492 st gösar, 218 gäddor, 849 abborrar.

151028: 2 notdrag gav 890 + 2450 kg varav 880 kg mört, 2040 kg braxen, 300 kg småabborre, 30 kg gärs, 10 kg sarv, 0 kg karp, 80 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 980 st gösar, 483 gäddor, 3355 abborrar.

151027: 2 notdrag gav 2000 + 1600 kg varav 2460 kg mört, 760 kg braxen, 35 kg småabborre, 100 kg gärs, 200 kg sarv, 0 kg karp, 85 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 1322 st gösar, 109 gäddor, 251 abborrar.

151026: 2 notdrag gav 445 + 15 kg varav 395 kg mört, 5 kg braxen, 0 kg småabborre, 0 kg gärs, 10 kg sarv, 0 kg karp, 50 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 62 st gösar, 73 gäddor, 581 abborrar. Det andra notdraget släpptes då det innehöll ca 700 kg abborre med en del gös och gädda (oräknade). Endast ca 15 kg sutare behölls.

Från och med i dag är det en extra fisksorterare som har till uppgift att sortera ut och släppa gösyngel och mellanstora abborrar.

151025: Vårdfisket startar i Finjasjön idag! 2 notdrag gav 750 + 950 kg varav 1050 kg mört, 120 kg braxen, 50 kg småabborre, 10 kg gärs, 0 kg löja, 400 kg sarv, 0 kg karp, 70 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 391 st gösar, 402 gäddor, 2152 abborrar. Det släpptes en gös på ca 8 kg och 10 st över 4 kg.

Arto och Aulis efter ett lyckat notdrag.

Arto och Aulis efter ett lyckat notdrag som gav 2000 kg braxen. (Bild från 2010.)

Vi eftersträvar ett ekologiskt fiske där vi utnyttjar kunskaper om hur fisken rör sig och uppehåller sig under olika årstider för att maximera fångsterna av önskad vitfisk och minimera hanteringen av den känsliga gösen och annan rovfisk. Samtidigt blir bränsleförbrukningen mycket låg och utsläppen låga.

Fiskemetoderna anpassas efter detta. I våras var det fiske med ca 25 st bottengarn uppsatta i strandzonen när fisken var på väg in för att leka.

Nu på hösten, när temperaturen sjunker ned under 10–12 grader, går braxen ut på djupt vatten och ställer sig på bottnen. Det kan bli så tätt med fisk att man inte ser sjöbottnen på ekolodet! Då kommer fiske med aktiva redskap, notdragning från flottar, att användas. (Det är inte traditionell trålning. Trålning har tidigare använts vid reduktionsfiskena 1992–1994, 1998-1999 och 2006–2007.)

Gunnar Swärdh på kommunledningskontoret är huvudansvarig för vårdfisket.

Så här går fisket till vid höstens notdragning från flottar

Arto och Aulis har utvecklat tekniken närmast till fulländning och det är inte många steg eller rörelser som utförs i onödan.

1. Två avlånga flottar på pontoner används. Den ena är försedd med motor och ekolod/GPS. Vid den andra flotten förtöjs transportbåten som är försedd med motor och ekolod/GPS. Vid förflyttning driver transportbåten denna flotte.

2. Vid det förra notdraget har det 300 m långa och 8 m höga nätet samlats på de ihopkrokade flottarna som utgör en stor och bra arbetsyta.

3. Flotten och transportbåten cirklar omkring för att med hjälp av ekolodet finna ett optimalt område med fisk, ca 300x300 m, som är lämpligt för notdrag. Till sin hjälp har de en inlagd djupkarta som visar bottenförhållandena i ekolodet.

4. Flotten delas och flottarna kör isär varvid nätet läggs ut på 300 m bredd. Ett par större flytande dunkar markerar ändarna.

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda noten läggs ut

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda och 8 meter höga noten läggs ut.

5. Flottarna vänder 90 grader och matar ut ca 300 m draglinor så att ett U-format område täcks av redskapet.

6. Flottarna kastar ankar och de motoriserade vinscharna drar nu långsamt noten mot flottarna. Tyngder i nätet gör att det ska följa bottnen. Mindre flöten håller nätet uppspänt. Dessa flöten sjunker vid fiske på större djup. Det viktiga är att nätet följer bottnen.

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda noten läggs ut

Noten vinschas in parallellt från båda flottarna samtidigt.

7. När linorna vinschats in nästan till dunkarna kör flottarna mot mitten och kopplas ihop till en arbetsplattform igen.

8. Nätet dras in och tas efterhand upp på flotten. Noten dras ihop alltmer till en ring och nätet samlas på de två ihopkopplade flottarna.

Noten dras ihop alltmer och nätet samlas på de två ihopkopplade flottarna

9. Nätet formas till en badkarsliknande form och utrymmet för fisken minskas tills fisken kan håvas upp i transportbåten. Större rovfisk avskiljs omgående och återfår friheten utan att ha varit uppe många sekunder.

10. Transportbåten fraktar in fisken till hamnen.

Arto Hautala med en god fångst braxen från Finjasjön

Arto med 2 ton braxen efter det första notdraget hösten 2010. Det första notdraget 2011 gav istället ca 1,3 ton mört!

11. Fisken lastas över i kontainrar på ca 750 kg styck. Dessa ställs in i en fryskontainer.

12. Under gynnsamma förhållanden hinner fiskarna med ytterligare ett notdrag under dagen om lunchen intas stående på flottarna medan vinscharna arbetar!

Fisk är naturlig föda som är underskattad

Fisken är ju en fin tillgång med högt näringsinnehåll. Varför ska vi hämta "andras fisk" på andra sidan jordklotet och lägga vår egen fisk på soptippen – som dessutom kräver betalt för att ta emot fisk?

Många svenskar är väldigt dåliga på att ta omhand fisk och uppskatta den. Liten fisk som mörten ratas. Stor braxen likaså. I t ex asiatiska och afrikanska kulturer är fisk en högt uppskattad maträtt och man han metoder för att ta omhand och bereda god mat av nästan all slags fisk.

Våra svenska barn har alltmer fötts upp på industritillverkad mat, i många fall bestående av alltför lite av de önskvärda ingredienserna och mer av billiga utfyllnadsmedel, arom och konserveringsmedel. Barn har blivit vana att äta mat beredd av industriellt framställt pulver. Barn hörs klaga, t ex om det är klumpar i hemtillverkad jordgubbssylt, när det i själva verket är jordgubbar! Likadant har det blivit med fisk. Det finns ben i fisk men besvären kan minimeras med skicklig tillagning. Sedan kan benen ofta lätt tas bort efter lite övning. Under fiskets gång har vi blivit upplysta av thailändskor och kineser att man kan ta tillvara alla slags fiskar, stora som små, bara man använder lämplig tillredningsmetod.

På restauranger i t ex England erbjuds ofta braxen som huvudrätt. Samtidigt ser vi att sportfiskarna vid Finjasjön inte ens bryr sig om att ta tillvara annat än rovfiskarna gös, gädda eller större abborre.

Fisk innehåller viktiga näringsämnen

Fisk innehåller massor med viktiga näringsämnen. Färska forskarrapporter visar att vitamin B12 som finns i bl.a. fisk är väsentligt för att undvika sjukdomen Alzheimer som är ett mycket snabbt växande problem. Samtidigt visar rapporter att många vitaminer förstörs av tillagning i mikrovågsugn. Ångkokning är en av de bästa tillredningsmetoderna.

Bottengarnsfiske i Finjasjön

Fisken landas i Tormestorps båthamn. Folk från det skånska storkprojektet står beredda att hämta ett ton fisk till storkarna i Skånes tio hägn. (Bild från våren 2010.)

Avsättning för upptagen fisk

Vi har kämpat för att hitta en etiskt bra avsättning för fisken.
  • I Skåne bedrivs arbete med uppfödning av storkar på tio ställen. Djurskötarna är mycket glada av att få småfisk till sina storkar. Här rör det sig om små fiskar upp till ca 200 mm längd.
  • En del fisk har redan gått till utfodring av vildsvin och kräftor. Kräftodlare - ni får gärna hämta fisk till era signalkräftor!
  • I fångsterna kommer stora fina braxen som är utmärkta att grilla eller röka. Meningarna är delade, men vi har träffat på en person som tyckte att en bra anrättad braxen-middag är det godaste man äta!
  • Det förekommer även en hel del fina sutare i fångsterna. De går utmärkt att röka.
  • Överbliven fisk går till foder hos minkfarmare.
  • Många rapporterar att man kan få enormt bra skördar om man gräver ned fisk i sitt odlingsland. Fisken är mycket rik på näringsämnet fosfor (som vi just vill ha bort från Finjasjön.) Även lantbrukare kan gödsla med fisk som brutits ned i gödselbrunn. Man kan även plöja ned fisken direkt i jorden.
  • Det sista alternativet är att skicka fisken till återvinningsstationen för att mot avgift låta den brytas ned till jordförbättringsmedel. Detta har vi hittills lyckats undvika.

Mat åt storkungar!

Mat från Finjajsön till storkungar

Emma sorterar fram lämplig mat till storkungar medan Staffan samlar fiskar under 200 mm till storkföräldrarna. Under 2011 fick storkarna rekordmånga ungar och nu går det åt mängder av Finjasjöfisk! (Bild från våren 2010.)

 

Senast uppdaterad ( Tisdag, 22 December 2015 13:23 )