Regito Research Center on Water and Health

Finjasjön restaureras genom vårdfiske med notdragning hösten 2014 PDF Skriv ut Skicka sidan

Vårdfisket startade 6 november 2014 och är nu avslutat 13 december!

På rekommendation av Regito AB och Finjasjögruppen fortsätter Hässleholms kommun nu med vårdfiske i Finjasjön. Det är de finska fiskeexperterna, fiskekolog Arto Hautala och fiskaren Aulis Kiiskilä, som fångar vitfisk, främst braxen och mört, genom notdragning från flottar på uppdrag av Tekniska avdelningen. Läs eller prenumerera här på Twitter så får du rapporter från Finjasjön i din mobil/dator eller kolla fångststatistiken nedan!

Fisket med notdragning har skett dagligen om inte för stark vind satte käppar i hjulen. Normalt kom båten in i hamnen vid Tormestorp vid 10–12-tiden. Därefter kunde ytterligare ett notdrag ofta göras med avlastning omkring kl. 15–17. Allmänheten var välkommen att studera fångsterna i hamnen. Privatpersoner har kunnat hämta fisk för enskilt bruk. Det var inte tillåtet att ta fisk för försäljning eller servering på restaurang etc.

Cirka 273 000 kg fisk har tagits upp från och med vårdfiskets start i februari 2010 till och med notfisket hösten 2014.

Vi ser nu på olika mätresultat att fisket ger god effekt och att miljön förbättras stadigt i Finjasjön.

En badgäst sade i sommar att han hade badat i Finjasjön under 70 år och han hade aldrig sett sjöns vatten så fint som i sommar!

Näringsutsläppen av fosfor till Almaån minskar radikalt genom fisket.
Innan kommmunen började reduktionsfiska i Finjasjön läckte sedimenten ut ca 5 ton fosfor per år till Almaån.
Med vårdfiske upphör mer eller mindre detta läckage.
Siffrorna kan jämföras med t ex reningsverkets bidrag via Magle våtmark på ett knappt ton fosfor per år.

FÅNGSTRAPPORTER

141213: 1 notdrag gav 360 kg varav 280 kg mört, 20 kg braxen, 40 kg småabborre, 15 kg gärs, 0 kg löja, 0 kg sarv, 0 kg karp och 5 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 32 st gösar, (+ 100 smågösar 0+) 44 st gäddor samt 267 abborrar. Stormen Alexander har rört rund vattenpest-växter och 300 kg hamnade i noten. Det var ett hårt arbete att separera småfisk och växter samt att lyfta noten!

Därmed avslutas nu fisket för säsongen efter att 31230 kg fisk har tagits upp! Målsättningen var ca 28 ton så det är ett mycket gott resultat särskilt med tanke på väderförhållandena! Tack till våra tålmodiga fiskare!

141212: 1 notdrag gav 5100 kg varav 0 kg mört, 5090 kg braxen, 2 kg småabborre, 0 kg gärs, 0 kg löja, 0 kg sarv, 3 kg karp och 5 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 11 st gösar, (+ 4 smågösar 0+) 16 st gäddor samt 192 abborrar. Otroligt stim av nästan bara stora braxnar trots hårt väder och mot kvällen stormen Alexander!

141211: 2 notdrag gav 250 kg varav 70 kg mört, 50 kg braxen, 70 kg småabborre, 46 kg gärs, 0 kg löja, 0 kg sarv, 0 kg karp och 14 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 55 st gösar, (+ 177 smågösar 0+) 12 st gäddor samt 78 abborrar. Stormigt väder gör att fångsterna blir små nu.

141210: 1 notdrag gav 340 kg varav 140 kg mört, 28 kg braxen, 150 kg småabborre, 20 kg gärs, 0 kg löja, 2 kg sarv, 0 kg karp och 0 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 72 st gösar, (+ 28 smågösar 0+) 70 st gäddor samt 486 (!) abborrar. Stormigt väder men trots det kunde ett notdrag genomföras.

Vi har en ostadig och blåsig period nu och därför kan fisket ställas in eller begränsas. Fångsterna kan bli lägre än normalt.

141209: 2 notdrag gav 1600 kg varav 2 kg mört, 1417 kg braxen, 0 kg gärs, 0 kg löja, 1 kg sarv, 30 kg karp och 150 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 25 st gösar, 63 st gäddor samt ett stort antal abborrar som ej räknades. MYCKET STOR OCH FIN BRAXEN IGEN!

141208: 2 notdrag gav 1770 kg varav 300 kg mört, 1120 kg braxen, 80 kg småabborre, 15 kg gärs, 0 kg löja, 5 kg sarv, 6 kg karp och 250 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 103 st gösar (+ 226 st årsyngel av gös räknades och släpptes), 65 st gäddor, 192 st abborrar. MYCKET STOR BRAXEN!

141207: 2 notdrag gav 700 kg varav 325 kg mört, 175 kg braxen, 130 kg småabborre, 10 kg gärs, 0 kg löja, 20 kg sarv, 0 kg karp och 40 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 70 st gösar (+ 162 st årsyngel av gös räknades och släpptes.), 75 st gäddor, 219 st abborrar.

Det finns en hel del större gösar i sjön. Det är inte ovanligt att släppa 1–10 gösar i viktintervallet 2–8 kg per dag.

141206: 1 notdrag gav 550 kg varav 225 kg mört, 210 kg braxen, 100 kg småabborre, 10 kg gärs, 0 kg löja, 0 kg sarv, 0 kg karp och 5 kg sutare. Rovfiskar räknades och släpptes: 91 st stora gösar (+ smågös), 102 st gäddor, 276 st abborrar.

Det är roligt att vi har fått fina gösyngel på naturlig väg i Finjasjön! Det är dock ett problem att sortera dem levande tillbaka i sjön. För att förbättra detta har Mats Bengtsson tillverkat ett särskilt sorteringsbord till transportbåten. Det extra sorteringsarbetet gjorde idag att man endast hann ett notdrag istället för två innan det blev mörkt. Fr.o.m. måndag kommer en extra sorteringsperson att arbeta med sorteringen.

141205: 2 notdrag gav 750 + 850 kg varav 610 kg mört, 530 kg braxen, 330 kg småabborre, 100 kg gärs, 0 kg löja, 0 kg sarv, 0 kg karp, 30 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 291 st gösar, 125 gäddor, 786 abborrar.

141205: Fisket återstartar idag och pågår så länge det är goda fångster och isfritt!

141203: Det är nu 4,3°C i vattnet och yrkesfiskarna återkommer inom några dagar för att fortsätta fisket.

141118: Fisket tar nu en paus men återstartar när temperaturen är omkring 4°C i vattnet! Mer information kommer här senare.

141118: Sammanräknat har ringnotsfisket i höst hittills tagit upp ca 18960 kg vitfisk på 23 notdrag under 12 dygn.

141117: 2 notdrag gav 620 + 400 kg varav 680 kg mört, 240 kg braxen, 28 kg småabborre, 30 kg gärs, 0 kg löja, 2 kg sarv, 0 kg karp, 40 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 140 st gösar, 46 gäddor, 115 abborrar.

141116: 2 notdrag gav 840 + 460 kg varav 1010 kg mört, 180 kg braxen, 12 kg småabborre, 65 kg gärs, 0 kg löja, 3 kg sarv, 0 kg karp, 30 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 210 st gösar, 51 gäddor, 40 abborrar.

141115: 2 notdrag gav 1500 + 550 kg varav 1340 kg mört, 540 kg braxen, 47 kg småabborre, 60 kg gärs, 0 kg löja, 3 kg sarv, 0 kg karp, 60 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 213 st gösar, 61 gäddor, 127 abborrar.

141114: 2 notdrag gav 150 + 550 kg varav 410 kg mört, 200 kg braxen, 15 kg småabborre, 30 kg gärs, 0 kg löja, 35 kg sarv, 0 kg karp, 10 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 48 st gösar, 13 gäddor, 30 abborrar.

Det var mycket småfisk, mest mört. Fisket fortsätter åtminstone lördag, söndag och troligtvis måndag.
Därefter är det möjligt att det blir några dagars paus. Vi önskar att det blir kallare och att vinden vänder till mer normal vindriktning.

141113: Ett notdrag gav 150 kg varav 60 kg mört, 70 kg braxen, 4 kg småabborre, 70 kg gärs, 0 kg löja, 1 kg sarv, 0 kg karp, 10 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 30 st gösar, 7 gäddor, 11 abborrar. Halva dagen fick ägnas åt att laga noten så det blev bara ett notdrag. Det ska blåsa ostliga vindar ett tag och det brukar betyda sämre fiskelycka.

141112: Två notdrag gav 600 + 350 kg varav 390 kg mört, 390 kg braxen, 94 kg småabborre, 70 kg gärs, 0 kg löja, 0 kg sarv, 0 kg karp, 5 kg sutare och 1 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 31 st gösar, 51 gäddor,168  abborrar. Fina reportage i Norra Skåne och Kristianstadsbladet idag om Finjasjön och braxen som matfisk.

Noten körde fast rejält mot gamla utlagda risvasar av julgranar som var förankrade med betongblock. Noten skadades rejält och måste repareras i morgon varför förmiddagens notdrag nog ställs in. Genom att noten fick lyftas slapp en hel del fisk ut.

141111: Två notdrag gav1400  + 1700 kg varav 1900 kg mört, 870 kg braxen, 150 kg småabborre, 80 kg gärs, 0 kg löja, 10 kg sarv, 0 kg karp, 90 kg sutare och 0 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 329 st gösar, 208 gäddor, 652 abborrar.

141110: Två notdrag gav 900 + 700 kg varav 700 kg mört, 710 kg braxen, 50 kg småabborre, 70 kg gärs, 0 kg löja, 30 kg sarv, 0 kg karp, 39 kg sutare och 1 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 189 st gösar, 52 gäddor, 78 abborrar. 1 gös på 8 kg, 1 på 7 kg och 6 st  i intervallet 4–8 kg så visst finns det stora gösar kvar i sjön!

141109: Två notdrag gav 1250 + 700 kg varav 1400 kg mört, 155 kg braxen, 160 kg småabborre, 160 kg gärs, 0 kg löja, 38 kg sarv, 0 kg karp, 35 kg sutare och 2 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 90 st gösar, 64 gäddor, 557 abborrar. Nästan bara små fiskar idag.

141108: Två notdrag gav 300 + 1350 kg varav 940 kg mört, 610 kg braxen, 10 kg småabborre, 38 kg gärs, 0 kg löja, 15 kg sarv, 0 kg karp, 35 kg sutare och 2 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 39 st gösar, 19 gäddor, 12 abborrar. Nästan bara små fiskar idag men en märkt gös, nr 0621, syntes.

141107: Två notdrag gav 200 + 2500 kg varav 130 kg mört, 2230 kg braxen, 108 kg småabborre, 40 kg gärs, 0 kg löja, 150 kg sarv, 0 kg karp, 40 kg sutare och 2 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 77 st gösar, 43 gäddor, 671 abborrar. Ca 1000 kg var mycket stor braxen!

141106: Vårdfisket startade idag! Två notdrag gav 1400+400  kg varav 880 kg mört, 680 kg braxen, 150 kg småabborre, 53 kg gärs, 0 kg löja, 5 kg sarv, 0 kg karp, 30 kg sutare och 2 kg gösyngel. Rovfiskar räknades och släpptes: 164 st gösar, 63 gäddor, 629 abborrar. Gösarna upplevdes feta och fina. 10 st uppskattades väga i intervallet 4–8 kg.

Arto och Aulis efter ett lyckat notdrag.

Arto och Aulis efter ett lyckat notdrag som gav 2000 kg braxen. (Bild från 2010.)

Vi eftersträvar ett ekologiskt fiske där vi utnyttjar kunskaper om hur fisken rör sig och uppehåller sig under olika årstider för att maximera fångsterna av önskad vitfisk och minimera hanteringen av den känsliga gösen och annan rovfisk. Samtidigt blir bränsleförbrukningen mycket låg och utsläppen låga.

Fiskemetoderna anpassas efter detta. I våras var det fiske med 30 st bottengarn uppsatta i strandzonen när fisken var på väg in för att leka.

Nu på hösten, när temperaturen sjunker ned under 10–12 grader, går braxen ut på djupt vatten och ställer sig på bottnen. Det kan bli så tätt med fisk att man inte ser sjöbottnen på ekolodet! Då kommer fiske med aktiva redskap, notdragning från flottar, att användas. (Det är inte traditionell trålning. Trålning har tidigare använts vid reduktionsfiskena 1992–1994, 1998-1999 och 2006–2007.)

Gunnar Swärdh på kommunledningskontoret är huvudansvarig för vårdfisket.

Så här går fisket till vid höstens notdragning från flottar

Arto och Aulis har utvecklat tekniken närmast till fulländning och det är inte många steg eller rörelser som utförs i onödan.

1. Två avlånga flottar på pontoner används. Den ena är försedd med motor och ekolod/GPS. Vid den andra flotten förtöjs transportbåten som är försedd med motor och ekolod/GPS. Vid förflyttning driver transportbåten denna flotte.

2. Vid det förra notdraget har det 300 m långa och 8 m höga nätet samlats på de ihopkrokade flottarna som utgör en stor och bra arbetsyta.

3. Flotten och transportbåten cirklar omkring för att med hjälp av ekolodet finna ett optimalt område med fisk, ca 300x300 m, som är lämpligt för notdrag. Till sin hjälp har de en inlagd djupkarta som visar bottenförhållandena i ekolodet.

4. Flotten delas och flottarna kör isär varvid nätet läggs ut på 300 m bredd. Ett par större flytande dunkar markerar ändarna.

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda noten läggs ut

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda och 8 meter höga noten läggs ut.

5. Flottarna vänder 90 grader och matar ut ca 300 m draglinor så att ett U-format område täcks av redskapet.

6. Flottarna kastar ankar och de motoriserade vinscharna drar nu långsamt noten mot flottarna. Tyngder i nätet gör att det ska följa bottnen. Mindre flöten håller nätet uppspänt. Dessa flöten sjunker vid fiske på större djup. Det viktiga är att nätet följer bottnen.

Flottarna backas isär varvid den 300 m breda noten läggs ut

Noten vinschas in parallellt från båda flottarna samtidigt.

7. När linorna vinschats in nästan till dunkarna kör flottarna mot mitten och kopplas ihop till en arbetsplattform igen.

8. Nätet dras in och tas efterhand upp på flotten. Noten dras ihop alltmer till en ring och nätet samlas på de två ihopkopplade flottarna.

Noten dras ihop alltmer och nätet samlas på de två ihopkopplade flottarna

9. Nätet formas till en badkarsliknande form och utrymmet för fisken minskas tills fisken kan håvas upp i transportbåten. Större rovfisk avskiljs omgående och återfår friheten utan att ha varit uppe många sekunder.

10. Transportbåten fraktar in fisken till hamnen.

Arto Hautala med en god fångst braxen från Finjasjön

Arto med 2 ton braxen efter det första notdraget hösten 2010. Det första notdraget 2011 gav istället ca 1,3 ton mört!

11. Fisken lastas över i kontainrar på ca 750 kg styck. Dessa ställs in i en fryskontainer.

12. Under gynnsamma förhållanden hinner fiskarna med ytterligare ett notdrag under dagen om lunchen intas stående på flottarna medan vinscharna arbetar!

Fisk är naturlig föda som är underskattad

Fisken är ju en fin tillgång med högt näringsinnehåll. Varför ska vi hämta "andras fisk" på andra sidan jordklotet och lägga vår egen fisk på soptippen – som dessutom kräver betalt för att ta emot fisk?

Många svenskar är väldigt dåliga på att ta omhand fisk och uppskatta den. Liten fisk som mörten ratas. Stor braxen likaså. I t ex asiatiska och afrikanska kulturer är fisk en högt uppskattad maträtt och man han metoder för att ta omhand och bereda god mat av nästan all slags fisk.

Våra svenska barn har alltmer fötts upp på industritillverkad mat, i många fall bestående av alltför lite av de önskvärda ingredienserna och mer av billiga utfyllnadsmedel, arom och konserveringsmedel. Barn har blivit vana att äta mat beredd av industriellt framställt pulver. Barn hörs klaga, t ex om det är klumpar i hemtillverkad jordgubbssylt, när det i själva verket är jordgubbar! Likadant har det blivit med fisk. Det finns ben i fisk men besvären kan minimeras med skicklig tillagning. Sedan kan benen ofta lätt tas bort efter lite övning. Under fiskets gång har vi blivit upplysta av thailändskor och kineser att man kan ta tillvara alla slags fiskar, stora som små, bara man använder lämplig tillredningsmetod.

På restauranger i t ex England erbjuds ofta braxen som huvudrätt. Samtidigt ser vi att sportfiskarna vid Finjasjön inte ens bryr sig om att ta tillvara annat än rovfiskarna gös, gädda eller större abborre.

Fisk innehåller viktiga näringsämnen

Fisk innehåller massor med viktiga näringsämnen. Färska forskarrapporter visar att vitamin B12 som finns i bl.a. fisk är väsentligt för att undvika sjukdomen Alzheimer som är ett mycket snabbt växande problem. Samtidigt visar rapporter att många vitaminer förstörs av tillagning i mikrovågsugn. Ångkokning är en av de bästa tillredningsmetoderna.

Bottengarnsfiske i Finjasjön

Fisken landas i Tormestorps båthamn. Folk från det skånska storkprojektet står beredda att hämta ett ton fisk till storkarna i Skånes tio hägn. (Bild från våren 2010.)

Avsättning för upptagen fisk

Vi har kämpat för att hitta en etiskt bra avsättning för fisken.
  • I Skåne bedrivs arbete med uppfödning av storkar på tio ställen. Djurskötarna är mycket glada av att få småfisk till sina storkar. Här rör det sig om små fiskar upp till ca 300 g.
  • En del fisk har redan gått till utfodring av vildsvin och kräftor. Kräftodlare - ni får gärna hämta fisk till era signalkräftor!
  • I fångsterna kommer stora fina braxen som är utmärkta att grilla eller röka. Meningarna är delade, men vi har träffat på en person som tyckte att en bra anrättad braxen-middag är det godaste man äta!
  • Det förekommer även en hel del fina sutare i fångsterna. De går utmärkt att röka.
  • Överbliven fisk går till foder hos minkfarmare.
  • Många rapporterar att man kan få enormt bra skördar om man gräver ned fisk i sitt odlingsland. Fisken är mycket rik på näringsämnet fosfor (som vi just vill ha bort från Finjasjön.) Även lantbrukare kan gödsla med fisk som brutits ned i gödselbrunn. Man kan även plöja ned fisken direkt i jorden.
  • Det sista alternativet är att skicka fisken till återvinningsstationen för att mot avgift låta den brytas ned till jordförbättringsmedel. Detta har vi hittills lyckats undvika.

Mat åt storkungar!

Mat från Finjajsön till storkungar

Emma sorterar fram lämplig mat till storkungar medan Staffan samlar fiskar under 300 g till storkföräldrarna. Under 2011 fick storkarna rekordmånga ungar och nu går det åt mängder av Finjasjöfisk! (Bild från våren 2010.)

 

Senast uppdaterad ( Torsdag, 16 April 2015 15:51 )