Regito Research Center on Water and Health

På rekommendation av den nytillsatta Finjasjögruppen utförde Tekniska kontoret under ledning av Gunnar Swärdh ett reduktionsfiske under isen (!) i februari. Finska fiskare, som är experter inom detta område, fiskade med not under isen för att avskilja braxen och mört från sjön. Metoden är unik och har oss veterligen ej använts i Sverige förut. Den har givit oss viktig information om hur fisksamhället verkligen ser ut.  OBS! Fisket är avslutat 2010-02-12 och preliminära resultat finns nedan.

Fiskekolog Arto Hautala, Heléne Annadotter från Regito AB, yrkesfiskare Aulis Kiiskilä och
Leif Åkesson, Finjasjöns Fiskevårdsförening, inspekterar en del av fångsten i noten.

Fisket startade den andra februari och provades under fyra dagar för att därefter fortsätta i en vecka.

Fisken sorteras i ett uppsågat hål i isen och önskade arter släpps tillbaka. Tekniken är mycket skonsam mot rovfisken då fisken endast hålls uppe över ytan under några sekunder.

Arto Hautala lugnar ett praktexemplar av gös som ej ville bli mätt.
Efter att ha uppmätts till 85 cm återfick gösen friheten.
Vi ser att åtskilliga gösar i intervallet 80–90 cm gäckar sportfiskarna ...

Fiskarter som ska reduceras

Det är främst braxen och mört som vi är ute efter.

Mört finns i mycket stort antal och den äter djurplankton som annars skulle kunnat beta av växtplankton, dvs alger. (Efter den stora utfiskningen i början av 1990-talet fick vi fler större djurplankon vilket var positivt för sjöns vattenkvalitet.)

Yngre braxen äter också djurplankton. Större braxen bökar kraftigt i bottensedimentet på jakt efter bottenlevande smådjur. Detta bökande frigör stora mängder fosfor som är ett kraftfullt näringsämne. Fosforn i sedimentet göder i sin tur de blågröna algerna. Braxen som har fått tillväxa, saknar naturliga fiender och har nu blivit ett problem för vattenkvaliteten. (Flera negativa processer sker i/vid sedimentet vilka är för komplicerade att beskriva här.)

Även en del andra påträffade fiskar är negativa för Finjasjöns vattenkvalitet men de förekommer inte i så stora mängder.

Större abborrar är bra för sjön då de håller efter beståndet av t ex djurplanktonätande mört. Dock beskattas beståndet av ettåriga abborrar. (Abborrar under 14 cm längd betar av djurplanktonen.) För många ettåringar gör att det blir konkurrens om födan så att de lite äldre abborrarna hämmas i tillväxt.

Dock är vi inte ute efter abborrarna utan fiskeplatser väljs i första hand där fångsterna av braxen och mört är goda. Hittills verkar det som att de olika arterna är koncentrerade till olika platser vilket underlättar ett selektivt fiske. Det gör även sorteringsarbetet mycket snabbare så att fler notdrag kan hinnas med. Två notdrag ger mycket långa arbetsdagar medan ett notdrag ger en kortare arbetsdag. Därför växlar man mellan ett och två notdrag och passar på med olika förberedelser och efterarbete främst de dagar då man bara gör ett notdrag.

Bortsorterad fisk

Vi har försökt få avsättning för den bortsorterade fisken och det verkar lyckas. Fiskar upp till 20 cm kommer att hämtas till föda åt storkar, uttrar och björnar i Skånes Djurpark och en blandad kompott av fisk har hittills blivit vildsvinsföda. Det är tillåtet för allmänheten att ta mindre mängder fisk ur lådorna vid Tormestorps småbåtshamn, Mjölkalångabadet och Finja fågeltorn. Önskar du över 100 kg så bör du kontakta oss för samordning och uppgifter om var och när du kan hämta fisk. Det är inte tillåtet att ta fisk för att sälja vidare.

Laga till fisken och ät!

Större fiskar kan med fördel rökas eller gravas till en god matfisk så passa på tillfället och kom ner och hämta några fiskar. Varför ska vi transportera fisk från utlandet till våra middagsbord när det finns fin fisk i närområdet? En större sutare går utmärkt att tillreda för en söndagsmiddag med familjen. En stor braxen likaså. Om du bara äter fisk i form av Findus fiskpinnar för att du känner dig osäker på hur man tillreder fisk så rekommenderar vi boken "Från håv till tallrik" av Alf Andersson. Där finns flera fina recept och fina teckningar som utförligt förklarar hur man rensar och tillagar flera fiskarter från Finjasjön. Vad sägs om "Grillad braxen med vårens primörer", "Braxen snacksen" eller "Sotare på mört"? Men är du ute efter att laga "Gösfilé med nässelhollandäs" så får du köpa fiskekort och själv dra upp fisken för ingen gös lämnar sjön genom notvaken! (Med undantag för några gösar i forskningssyfte som tagits till Ekologihuset för undersökning av Martin Stålhammar som just forskar på gösen i Finjasjön.)

Hur fiskar man under isen?

Ett hål sågas upp i isen med en motorsåg med långt svärd. En batteridriven miniatyrubåt (ca 60 cm lång) skickas ut.

Denna torpedliknande radiostyrda miniubåt drar linor under Finjasjöns is.

Ubåten är radiostyrd och kan följas tack vare ljud- och ljussignal. Ubåten körs helst under skymning eller gryning så att man lättare kan följa lampans sken genom det tjocka snölagret ovanpå isen. Ubåten drar en lång draglina till ett nytt hål i isen. I linan kopplas två kraftigare kilometerlånga linor med ett ca 300 m långt och 8 m högt nät. Sedan vinschar man nätet den 500–900 m långa sträckan under isen. Upp-och-ned-vända skridskoliknande skär på två undervattensbojar styr ut linorna på undersidan av isen så att nätet öppnar sig i en cirkelbåge, som mest ca 200 m bred. Fisken fångas i nätet medan noten sluts alltmer. Noten vinschas till hålet med en motordriven vinsch. Fisken sorteras omgående. Önskad fisk (rovfisk) släpps tillbaka efter längdmätning för att ge en bild av fisksamhället.

Stora fångster är möjliga

Finnarna har utvecklat metoden under flera år till en kostnadseffektiv och framgångsrik metod för restaurering av sjöar. Fångster på i genomsnitt 1,2 ton per drag har uppmätts i Finland. Männens rekord är 20 ton på ett notdrag! En fördel är att endast två personer behövs för driften. För högre kapacitet kan man ha ytterligare personer för sortering och transport av fisken. Höjden på nätet väljs efter djupförhållandena i sjön. Det är meningen att fånga all fisk mellan ytan och bottnen för att få en god bild av fisksamhället. Om vattnet är djupare än nätet så följer nätet bottnen tack vare isydda tyngder. (Ål är dock nedgrävd i bottensedimentet och fås ej upp.)

Skonsammare än konventionell trålning

En stor fördel är att fisken skadas minimalt eftersom den ej vinschas upp ovanför ytan. Fiskarna pressas inte heller ihop som de görs vid lyft av trål vid fiske från båt då fiskarnas känsliga slemskikt kan skadas.

Konventionell trålning riskerar att skada romsäckarna på önskad rovfisk om fisket bedrivs för sent efter vintern. Under det varma halvåret har fisken större syrebehov och tål dåligt att vara uppe ur vattnet under sorteringen som vid trålning sker på ett sorteringsbord. Därför vill vi undvika att fiska med trål för sent. Med denna tjocka is hade det inneburit att vi kanske inte skulle hinna fiska alls före sommarsäsongen. Tack vare att finnarna kommer ned och hjälper oss med sin metod kommer behövlig utfiskning förhoppningsvis att kunna genomföras för att få en bättre vattenkvalitet med färre blågrönalger. Metoden kommer även att ge en god bild av fiskbeståndets sammansättning och fiskarnas kondition, något som är omöjligt att få rättvisande med provfiskenät.

Fredrik hade tagit ledigt från jobbet för att frivilligt hjälpa till med reduktionsfisket.
Här fylls dagens tredje kontainer på ca 450 kg fisk som ska gå till ett vildsvinshägn.

Cirka 1400 kg stor braxen och en hel del mört blev fredagens fiskelycka 2010-02-05.
Cirka 250 kg rovfisk (gös, gädda och abborre) släpptes tillbaka.
Detta var ett mycket lyckat notdrag och det beslutades omgående att fortsätta notdragningen
under åtminstone en eller två veckor till.

Heléne Annadotter vid Regito AB har föreslagit fiskemetoden för Finjasjön efter att ha träffat de finska notfiskarna under en föreläsningsserie i Finland. Ilkka Sammalkorpi, forskare vid Finlands Miljöcentral, har restaurerat sjöar i Finland genom reduktionsfiske under många år och fått goda erfarenheter av isfiskemetoden liksom av notdragning från båtar. Finnarna har utvecklat det mesta av utrustningen själva. Vi är imponerade av finnarnas flitiga och ihärdiga arbete ute på den blöta isen. Flera av dagarna har de gått ut vid 7-tiden på morgonen för att inte vara tillbaka förrän  vid 21-tiden för en välbehövlig sauna!

Preliminära resultat

Vi kommer att rapportera här efterhand som arbetet fortskrider.  Men det står klart att det finns alldeles för mycket fisk i sjön och att mängden braxen och mört är långt utöver vad sjön tål. I vetenskaplig litteratur anses det att en sjö med algblomningsproblem bör ha högst cirka 10–40 kg fisk per hektar. Av detta bör ungefär hälften av biomassan utgöras av rovfisk.

Ca 7520 kg fisk har tagits upp från sjön på 14 notdrag. Ungefär 2500 kg rovfisk har fångats och återbördats till sjön. Varje fiskedag har i genomsnitt gett 836 kg vitfisk. Den fiskade ytan har varit ca 140 ha. Det innebär att ca 13 % av sjön har genomfiskats.

Om notdragen är representativa för sjön så finns det minst 10 ton fisk på 140 ha vilket innebär över 72 kg per ha (en del fisk lyckas fly ut ur noten.). Här måste vi ha i minnet att alla notdrag har utförts på djupare vatten än 2,5 m. (Då Finjasjöns vattendjup är ca 3 m i genomsnitt innebär det att det finns stora ytor grunt vatten där fisken ej undersökts genom notfisket.)

Fångad rovfisk har räknats till 2157 st; 1168 st gös, 313 st gädda och 676 st abborre. Dvs 54 % av rovfisken har varit gös, 15 % gädda samt 31 % abborre (antalsmässigt). Här kan man troligtvis anta att gäddan är underrepresenterad då gäddor verkar ha störst förmåga att fly ut ur noten enligt Arto.

10 eller 11 av de 300 gösarna som Martin Stålhammar märkte i april 2009 återfångades, dvs drygt 3 %.

Finnarnas kommentarer om fisken

Finnarna anser att den äldre fisken var i god kondition. Gösen var välgödd och mycket fin. Få fiskar tycktes sjuka eller skadade. Men fjolårets mört och gös ansågs mycket små och undernärda. De har haft för lite djurplankton att äta. Det finns risk att de ensomriga fiskarna ej överlever till sommaren. Som jämförelse kommenterade Jimmy Lindahl (som fiskar med kommunens trålare i Ringsjön) att ensomrig mört och gös var ungefär dubbelt så långa i Ringsjöarna.

Regitos kommentar om plankton

Växtplanktona under tre år i rad, 2007-2009, har dominerats av Afanizomenon som är olämplig föda för djurplankton. Aulacoseira, en trådformig kiselalg, förekom också i större mängd men den är också olämplig djurplanktonföda då dessa plankton är svåra att äta. Den stora mängden mört betar också av mycket djurplankton så att gösynglen svälter.

Karp – en negativ upptäckt!

Under notdragen så har det fångats några stora karpar. Karparna hör inte hemma i Finjasjön. De kan ställa till med ännu större skada än stor braxen då karpen bökar ivrigt i sedimentet i sin jakt på smådjur. Karpen är svårfångad både med krok och nät varför vi kan få stora problem på sikt med karpen. Fångar du en karp så släpp inte i den igen i Finjasjön! Vi vet att karp har släppts ut från dammarna i Magle våtmark då dammarna rensats, åtminstone 2007.  (Ett rykte påstår att kanske 500–1000 karpar har överförts till Finjasjön.) Vid framtida dammrensningar måste man förhindra att karpen når sjön.

Besök notfisket

Allmänheten är välkommen att besöka notfisket. Normalt fås noten upp omkring kl. 11–13 och även vid 17-tiden om det görs två notdrag. Ni får gärna hjälpa till med att sortera bort exemplar av gös, gädda och abborre från kontainrarna. Under sorteringen och längdmätningen talar Arto in art och längd på en diktafon och vi ber er att inte störa med onödiga frågor under tiden.

Varning för hål och besvärliga förhållanden på isen!

Där noten läggs i och tas upp görs ett stort hål i isen och flera små. Vi varnar för att det är lätt att trampa ned i hålen! Se dig för! Uppsågade block från de stora hålen skjuts tillbaka underifrån efter användning och det behövs något dygn med minusgrader innan de har frusit fast så man kan beträda dem. Mellan hålen kör fiskarna en 4WD eller 6WD ATV terrängmotorcykel. Ser du spår av den så kan hål finnas i närheten så var extra observant där!

Det är f.n. (2010-02-12) mycket tungt och blött att gå på isen. Under det ca 10–30 cm tjocka snötäcket flyter det lokalt upp till 5 cm med vatten ovanpå isen. Lågskor eller skor av skinn är helt olämpliga. Ofta blåser det kallt och du behöver mössa och vantar även om det inte verkade så i stan. Det går utmärkt att åka längdskidor på snötäcket. I närheten av inlopp och utlopp (bäckar, diken och åar) är det gradvis minskande istjocklek som övergår i öppet vatten. Isvett rekommenderas!

UPPDATERINGAR OM ATT HÄMTA FISK

Vi inhämtar information om dagens fiske varje morgon. Du är välkommen att ringa 0768-020305 efter kl. 09.00 om du vill veta hur och när man bäst besöker notfisket eller när och var det finns fisk att hämta. Det är ofta lämpligt att hämta fisk mellan kl. 17–18. Kvarbliven fisk borttransporteras till djurfoder efter kl. 18.

2010-02-10 kl. 09.00: U-båten slutade fungera i morse och är på väg till Regito för service. Det innebär att det inte finns någon fisk idag för hämtning vid Finjasjön! Vi meddelar här då fisket kommer igång igen. I dagens Norra Skåne stod det att man kan hämta fisk vid fågeltornet i Finja men där finns ingen fisk ännu.

2010-02-10 kl. 12.10: U-båten är reparerad och fiskarna på väg ut. Första och enda notdraget beräknas komma upp vid 15-tiden. De fiskar långt ut från land nu. Fisken kommer att landas vid Finja fågeltorn, kanske vid 17-tiden.

2010-02-11 kl. 08.00: Fisket bedrivs idag ganska mitt i sjön med två notdrag. Närmsta vägen är att köra ned till Skyrups villaområde närmast sjön. Fisket igår gav endast ca 300 kg och det verkar bli allt svårare att fånga rejäla fångster. Det kan eventuellt hända att morgondagens fiske blir det sista. Det effektivaste notfisket bedrivs vanligtvis på hösten från båt. Tyvärr är det efter sommarsäsongen ...

Det var mycket stort intresse för fisken och 10–12 bilar iakttogs med människor, många asiater, som ville ha fisk. Fisket gav ca 700–800 kg. Flera lastade kofferten full till släktningar och vänner. Fisken gick åt fullständigt så det blev inget över till djurfoder.

2010-02-12 kl. 19.00: Det sista notdraget för säsongen (?) gav ca 900-1000 kg vitfisk. Det var många stora braxen och en del mört som fångades utanför Stora Skyrup. Fisken har landats både i Mjölkalånga och vid Finja fågeltorn.

Aulis "isbjörnen" Kiiskilä inspekterar lasten lasten av 500 kg vitfisk
innan den dras till stranden vid Mjölkalånga.

Vi kommer att möta Arto och Aulis på lördag morgon för att diskutera fångsterna och tina upp våra härdiga fiskegubbar med en bit mat framför kakelugnen. De har stannat två veckor men var egentligen bara beredda på fyra dagars provfiske så nu de längtar hem till sina familjer. De kommer att ta färjan hem på lördagskvällen.

Några fiskebilder från dagens notdrag. Välutrustade grabbar från Naturbruksgymnasiet i Osby hjälpte till med fisksorteringen. De fyllde allehanda akvarier, tvättkorgar och andra kärl med angelfisk för framtida fiskeäventyr.

En braxen som snart kommer att bli en söndagsmiddag visas av Robert Folkstrand.

Marcus Liljedorf visar en fin fjällkarp som kommer att tillagas av glada thailändare som
kastade sig över kontainern med 500 kg fisk i Mjölkalånga.

Niclas Hult och Robert Folkstrand beundrar sportfiskarnas våta dröm:
En välmående gös på 90 cm som fortfarande gäckar sportfiskarna!

Isfisket hade varit ännu effektivare om vi inte hade haft ett tjockt lager med snö på isen. Vid klar is hade fisken sökt sig till "värmen" (4°C) på större djup och samlats mot djuphålorna. Snölagret gör dock att det är mycket mörkt där nere och därför går fisken in på grundare vatten. De grunda vattnen har mycket större yta och fisken blir utspridd. Därför går det inte att ta flera ton fisk per drag. Arto hävdar att det är effektivare med stora fångster genom fiske med not från båtar på hösten när ytvattentemperaturen sjunkit under en 10–12°C.