Regito Research Center on Water and Health

Elströmmen för att driva Regito AB kommer nu från vindenergi! Varmvattnet kommer helt från solenergi under 7 månader! Uppvärmningen sker genom solenergi under halva året. Genom att betala 1,2 öre extra per kWh köper vår kraftleverantör in vindkraftsproducerad el motsvarande vår elförbrukning. Men vi är dock ganska negativa till hur vindkraftsutbyggnaden sker i landskapsbilden ...

Vi anser att vindkraftsutbyggnaden sker på ett förfärligt oplanerat sätt som skapar störningar i onödan för många och förstör landskapsbilden i onödan. Myndigheterna borde istället fastställt och "offrat" vissa områden för att koncentrera vindkraftverken i effektiva parker.

Havsbaserade och kustnära vindkraftverk är mycket effektivare

En bekant till oss satte tidigt upp ett vindkraftverk på en hög kulle mitt på Gotland för att driva sin livsmedelsindustri. Sedan köpte han in sig i flera vindkraftverk vid kusten. Det visade sig då att ett likadant vindkraftverk i praktiken producerade 50 % mer energi vid kusten pga starkare och stabilare vind med laminär (ostörd) strömning. Detta var jämfört med ett verk högt uppe på en höjd på en blåsig ö! Hur mycket sämre blir inte verkningsgraden i inlandet över ojämn terräng?

Vid kusterna har vi ett särskilt fenomen - sjöbris och landbris - som inte förekommer alls lika starkt i inlandet. När solen lyser över land stiger luften rakt uppåt, s.k. termik, som kan lyfta segelflygplan högt upp i det blå. Den stigande luftmassan lämnar efter sig ett område med lågt tryck i mitten på t ex Skåne. Vindar blåser då från havet in mot lågtrycket. Trots att Sverige huvudsakligen nås av sydvästliga luftströmmar från Atlanten kan sjöbrisen bli så stark sommartid att den tar överhanden. Så i Skåne blåser det västliga vindar vid Helsingborg och ostliga i Kristianstad. Vindarna möts på mitten, vindarna stannar och pressas uppåt i termik. Då är det ju inte särskilt smart att sätta vindkraftverken i mitten på Skåne där det ofta är vindstilla. På natten vänder vinden och det blåser ut mot havet vid kusten. Så även om det egentligen är vindstilla över lag (ingen vind från Atlanten) så fungerar sjö- och landbrisen för att driva vindkraft ändå men förutsättningen är då att verken står nära kusten. Detta känner alla segelflygare till och flera flygklubbar har med tiden flyttat från kustområdena för att slippa starka horisiontella vindar vid kusterna för att få uppåtstigande luft i inlandet.

Rekordhöga torn skämmer landskapet på allt fler platser

För att få vindkraftverken effektivare över ojämn skogsterräng i inlandet bygger man nu rekordhöga torn på ca 150 m (tre gånger högre än ett normalt vattentorn)! Snart kommer man knappt att kunna ta en snygg landskapsbild längre utan att där står ett stålrör i bilden som försvinner upp i det blå! Till havs behövs inte så höga torn då vinden blåser ostört över vattnet (s.k. laminär strömning).

Nu säger en del att det är för dyrt att bygga och underhålla verken till havs. Men om man tar den ökade energimängden och beaktar att tornen ej behöver vara så höga, vinns en hel del tillbaka men de stora kraftbolagen vill ju tjäna så mycket som möjligt. Här hade nationella beslut behövts för att styra upp placeringarna.

Vi förstår även att en vindkraftsverksägare inte störs så mycket av blinkande solstrålning då verket klipper ljuset med en stroboskopliknande effekt och det blinkar i hans vardagsrum - om varje blink betyder tjänade pengar ner i fickan! Men hans granne tycker nog inte det är lika populärt om han inte får del av kakan! Varför ska vindenergin endast ge vinster till dem som råkar ha en bit mark för tornet? Borde inte vindenergin fördelas mer åt alla på något sätt? Kanske statlig vindkraft vore bättre för att ta fler synpunkter i beaktande. Det är ganska stora pengar det handlar om. En markägare kan få 150.000 kr årligen för att acceptera ett verk på sin mark.

Skrotning

En annan viktig fråga är vad som händer (eller riskerar att inte hända) när vindkraftverket tjänat ut. Idag finns inga krav på att pengar ska avsättas för framtida demontering och skrotning. Vad händer om propellern havererar? Vem kommer att finansiera nedmonteringen eller kommer vi att få se "döda" verk i landskapet? Ett sådant står redan i Östra Ljungby nära E4:an! Ägarna till en mekanisk verkstad var framsynta och byggde ett eget verk för många år sedan. Sedan kom byggnadsnämnden och beslutade att de inte fick ha något vindkraftverk för sådant skulle m,an inte hålla på med! Verkstaden tog då helt sonika och monterade bort propellern så sen var det inget vindkraftverk. Men tornet står kvar på platsen sedan 10-talet år tillbaka. Och nya tillåtna vindkraftverk snurrar i omgivningarna för nu blåser det plötsligt andra (politiska) vindar!

Tre gånger fler mobilmaster i landskapet än nödvändigt

Liknande effekter uppstod vid utbyggnaden av mobiltelefonnätet. Vi har en bekant som renoverade ett äldre hus långt ute på landet för att bo ostört. Friden blev kortvarig. En äldre herre ägde mark utanför deras hus och han hade ett hörn på jaktmarken där han upplät plats åt en hög mobiltelefonimast mot bra ersättning. Trots grannarnas protester står där nu en mast med rött hindervarningsljus som lyser in i deras sovrum från 200 m avstånd!

Man kan även beakta hur det går när företagen sköter utbyggnaden hej vilt utan statlig styrning. Resultatet ser vi nu när det på många platser står tre likadana master (från tre olika mobilföretag) strax intill varandra istället för att var mast rymde allas utrustning. Varför styrdes inte detta upp av staten?

Nåväl, all energiframställning orsakar miljöpåverkan och vi har valt vindenergi som en av de bättre energikällorna samtidigt som vi kompletterat med solenergi. Solenergin har gjort att vi dessutom kunnat stänga av bergvärmepumpen under halva året! Det tycket vi är en bra form av miljöansvar. Vad kan du göra?