Regito Research Center on Water and Health

Renas det bruna vattnet efterhand? PDF Skriv ut Skicka sidan
  

Sedimenterar den bruna färgen från diken och bäckar som avvattnar mossmarker och kalhyggen?

Ett experiment genomförs just nu för att svara på det.

Nedanstående mätglas har fyllts med 2 liter vatten från diken och bäckar omkring Malsjön och Sparrsjön. Avsikten är att mäta vattnets färg efter olika lång tid för att se om de bruna partiklarna sjunker till botten.
Om de inte gör det kommer partiklar av järn och humus att förorena nedströms liggande sjöar och slutligen Östersjön.

malsjoexperiment-vid_start-IMG_0069-v03-max430x430.jpg

Mätglas 1 innehåller vatten från ett dike som kommer från Madsagylet. Diket rinner intill ett kalhygge. Strax innan vattnet når Malsjön tog vi detta prov. Vattnet är otroligt starkt färgat; färgtalet är drygt 2200 mg Pt/l. Det är 22 gånger högre än Naturvårdsverkets gräns 100 för starkt färgat vatten. Provet fick spädas 5 gånger för att överhuvud taget kunna mätas i vårt instrument som är gjort för att mäta allt slags sjövatten. Sådant här brunt vatten är vanligt i spår på mossmarker där skogsmaskiner krossat marklagerna.

Mätglas 2 innehåller vatten från ett nyare dike som avvattnar mossmarker Ö Madsagylet. Färgtalet är 525, dvs mycket högt. (Mätglasen är bara 8 cm på det tjockaste stället så det går trots allt att se genom vattnet. 

Mätglas 3 innehåller vatten från bäcken som rinner ut ur Malsjön och in i Sparrsjön. Vattnet är fortfarande starkt färgat här, färgtalet är 154.

Mätglas 4 innehåller vatten från bäcken som avvattnar Sparrsjön. Färgtalet är 191. Boende runt sjön klagar på att vattnet är mycket brunt och på vintern syns brun sörja på isen.

Ca 0,2 dl vatten sugs upp med en lång glaspipett från mitten av varje vattenpelare. Proven filtreras genom GF/C filter med porstorlek 0,045 mm för att få bort större partiklar. Därefter mäts färgtalen med spektrofotometer. Detta kommer nu att genomföras dag 1, 2, 8 och 31 för att se hur mycket klarare vattnet blir genom sedimentering och om det är meningsfullt att anordna sedimentringsbassänger i dikena, något Länsstyrelsen förespråkar.

RESULTAT

Renas vattnet efterhand genom att de färgade partiklarna sjunker till botten eller flyter upp till ytan?

Svaret är skrämmande nog nej, mycket långsamt. Så långsamt att rimliga sedimenteringsbassänger ej fungerar!

Efter 1 dygn: I stort sett ingen förändring alls.

Efter 1 vecka: Färgtalet i mätglas 2 har minskat 19 % och i mätglas 3 med 14 %.

Efter 1 månad: Färgtalet i mätglas 1 har endast minskat 6 % och är nu 2097! 
Färgtalet i mätglas 2 har minskat 22 % och är nu 407.
Färgtalet i mätglas 3 och 4 har minskat 47 % och är nu 82 respektive 102.

malsjoexperiment-vid_31_dagar-IMG_0474-v04-max430x430.jpg

Detta innebär att väldigt lång uppehållstid behövs i sedimenteringsbassänger för att de ska göra någon nytta! 

Det är helt enkelt så att det bruna mossvattnet överhuvudtaget ej bör släppas lös från mossmarkerna om man vill rädda sjöarna! Mossarna borde få leva sina egna liv där vatten ackumuleras och avdunstar.
Detta måste nog ske på bekostnad av virkesproduktionen, tyvärr.